För ett mer robust svenskt lantbruk i CAP 2028

Ekologiska Lantbrukarnas utgångspunkt är att EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, bör styra åt ökad samhällsnytta genom att enskilda lantbrukare får möjlighet till ersättningar för det arbete och åtgärder de gör på gårdsnivå för att möta samhällets och politikens förväntningar, särskilt ökad robusthet och miljö- och klimat. Konkret innebär det att budgeten till generella inkomststöd (som gårdsstödet) bör minska till förmån för kraftigt ökade miljö- och djurvälfärdsersättningar samt. Samtidigt behöver reformer ske i ett tempo som möjliggör en rimlig omställningstakt på gårdsnivå. Hela lantbruket behöver inkluderas, samtidigt som ekologisk produktion och det utvecklingsarbete det står för är ett viktigt verktyg som särskilt behöver adresseras om vi inte ska tappa tempo i hela lantbruket.

Utifrån hur politiken ser ut idag ser vi följande områden som högst prioriteras att se över och ändra för att öka företagens möjlighet till en hållbar omställning mot ökad robusthet.

Ersättning till ekologisk produktion inklusive naturbetesmarkerna
En väl utformad särskild ersättning till ekologisk produktion behöver även fortsättningsvis finnas med på minst likvärdig nivå som inom andra EU-länder. I dagens utformning av ersättningen för ekologisk djurhållning blir stödutfallet för dessa sämre ju mer naturbeten de har. Denna incitamentsstruktur måste ändras till det motsatta.

Möjliggör vallodling i hela lantbruket
Det är ett problem för den ekologiska odlingen i Sverige att vallarna inte ingår i den ekologiska ersättningen. Samtidigt är det en fråga för hela lantbruket, och klimatnyttan med vallodling skulle bli som allra störst om det fanns incitament att få in vallodling i växtföljden på den ca 1 miljon hektar svensk (konventionellt odlad) åkermark som idag aldrig odlas med vall. Därför vill Ekologiska lantbrukarna i första hand ha en gemensam ersättning för vall som alla, inklusive de ekologiska lantbrukarna, kan söka.

Sänk djurtätheter och ta bort trappsteg i de djurbaserade ersättningarna
Handlar både om eko-ersättningarna och kompensationsstödet som båda påverkar ekogårdarnas konkurrenskraft betydligt, samt idag styr mot en sårbar produktion med låg självförsörjningsgrad.

Investeringsstöd som gynnar robusthet
Samtliga investeringsstöd behöver prioriteras och villkoras så att satsningar som har god förmåga att fungera och upprätthålla produktion även under kris, oavsett storlek och där lokala resurser prioriteras.