Karin Sjöstedt

Vi (Karin och Mats) kom till Hornudden utanför Strängnäs 1978 och 1988 tog vi över frilandsodlingen och ställde om den till ekologisk. Idag bedriver vi trädgårdsodling, restaurang, kafe, föreläsningsverksamhet och mycket mer!

Vi är tredje generationen i min släkt som brukar jorden på Hornudden. Farmor och farfar kom hit 1928 och här fick de fyra barn, varav min pappa Bertil var son nummer två. För farmor och farfar var det jordbruk och fiske som gällde till att börja med, men utifrån efterfrågan så kom de in på trädgårdsodling. Farfar hade en bänkgård bredvid ladugården när jag var barn (1960-tal), samtidigt som farbror Bernt och faster Ebba hade en riktigt stor bänkgård i slänten ner mot Mälaren. I bänkgården odlades de tidiga primörerna, till exempel rädisor, och blomplantor som sedan planterades ut på åkern. Ebba brukade berätta om hur kallt det var om händerna att skörda primörerna när det var snö och minusgrader.

Försäljningen av produkterna skedde till största delen direkt till konsument på Stora torget i Strängnäs. Avgörande förändringar skedde under farbror Bernts ansvar på Hornudden och under 60-talet försvann korna (och därmed tillgång till egen gödsel). Konstgödning blev då ett odiskutabelt och uppskattat val. Det byggdes växthus som värmdes upp med olja och försäljningen av produkterna skedde till stor del i Årsta partihallar. Detta innebar att viss procent betalades till säljarna, som sålde till grossister och avståndet till slutkonsumenten ökade. Så var det och få ifrågasatte det då. Odlarna skulle fokusera på produktion och överlåta handeln till de som var proffs. Viss del av produktionen såldes däremot till den lokala ICA-handlaren, där Bernt och Bertils lilla syster Stina var grönsaksansvarig – ett win-win för både grönsaksproducent och butik.

Vi kom till Hornudden 1978 och tio år senare tog vi över grönsaksodlingen på friland, för att så till slut KRAV-certifiera odlingsmarken 1988. Farbror Bernt ogillade vår odlingsmodell starkt. Att gå tillbaka till ”forntidens” odlingssätt såg han som flera steg bakåt. ”Varför ligga och rensa dillen för hand när det finns ogräsmedel som spar arbete och frigör tid till annat? Varför köpa in koskit när det finns en smidig lösning på påse?”. Trots att han tyckte att våra val var tokiga så ”lät han oss hållas”. Vi var unga och han trodde säkert att vi skulle inse att han hade rätt och ändra oss så småningom. Så blev det dock inte.

"Att inte använda några naturfrämmande bekämpningsmedel vid odling av den mat vi erbjuder våra barn (och barnbarn) är en självklarhet och helt odiskutabelt."

Vi såg (och ser) ekologisk odling som det enda och rätta sättet att odla. Att inte använda några naturfrämmande bekämpningsmedel vid odling av den mat vi erbjuder våra barn (och barnbarn) är en självklarhet och helt odiskutabelt. Varför i hela världen skulle man vilja mata barnen (eller någon överhuvudtaget) med mat som utsatts för kemisk bekämpning? Det är även så oerhört kortsiktigt och obegripligt att tillföra naturfrämmande ämnen till den jord som föder oss och som vi vill ska göra det även i framtiden. Att göda jorden med organiskt material (stallgödsel, kompost, gröngödsling) är just naturligt!