Ökad klimatnytta på ekogården

Även om ekologiska gårdar generellt har gjort en del av de anpassningar som klimatutmaningen kräver, finns mycket kvar som kan och bör göras bättre ur ett klimatperspektiv. Utifrån det samlade forskningsläget som presenteras i rapporten "Lantbruket och klimatet. Ett helhetsgrepp" listar vi här några åtgärder som är aktuella för ekogården. Dessa råd är framtagna efter att ha diskuterat rapporten med ett tjugotal rådgivare och aktiva ekolantbrukare, och ska ses som en första introduktion för vidare samtal om vilka åtgärder som passar bäst på just din gård. I praktiken beror det förstås på respektive gårds förutsättningar och situation vad som är lämpligt, möjligt eller bäst att börja med.

• Anpassa djurantal efter hur mycket foder du kan odla själv på gården, sträva efter 100 % självförsörjning på din egen mark eller i samarbete med närliggande gårdar.
• Optimera stallgödselanvändningen för maximalt näringsutnyttjande och minimalt med läckagerisk.
• Arbeta för att minska alla utsläpp, stora som små. Förnybar energi och fossilfria drivmedel är ett steg på vägen, även om odlingen och djurhållningen också behöver anpassas för att komma åt de stora källorna.
• Se vilken mark du har som skulle kunna passa för att odla grödor för humankonsumtion, något eller några år i växtföljden. Efterfråga samarbete med förädlingsindustrin för att få avsättning.
• Odla vall, gärna tvåårig eller mer, som en självklar del i växtföljden även om du inte själv har djur.
• Sträva efter kretslopp mellan djur och odling - har du ren växtodling, se över om du kan samarbeta med djurgård inom rimligt avstånd för gödsel- och foderutbyte.
• Se över foderstaterna till dina djur och optimera din vallskörd för god kvalitet. Idisslare, även mjölkkor, kan i många fall klara en god produktion på ett bra grovfoder och bete med minimalt tillskott av kraftfoder och spannmål.
Producera så mycket mervärde som möjligt i den produktion du har, och sträva efter god skörd och kvalitet inom de givna ramarna som ekoproduktionen har.

Det är viktigt att påpeka att många strukturella förbättringar inom ekoproduktionen, och inom annat lantbruk, kan inte lösas av enskilda lantbrukare utan behöver ske i ett samspel mellan forskning, rådgivning och företag i insatsmedels- och förädlingsindustri.