Jämtland-Härjedalen

Vårt län domineras jordbruket av vallodling och djurskötsel och tillsammans med Dalarna har vi mest fäbodbete i landet. Marken runt Storsjön är bördig och vi har korta ljusintensiva somrar och förhållandevis låga temperaturer vilket gör att vallen växer bra med vi begränsas till viss del i övriga val av grödor. Av jordbruksmarken var 38 procent ekocertifierad år 2019 och i vår förening är vi ett gäng ekolantbrukare som träffas kontinuerligt för att prata eko, arrangera fältvandring m.m.

Basen i jordbruket i Jämtlands län är vallodling och djurskötsel. Mjölk och köttproduktion med nötkreatur dominerar men får och getter är också rätt vanliga. Ofta kombineras jordbruket med skogsbruk, turism och andra verksamheter.

Jämtlands län består till största delen av skogsmark. Jordbruksmarken utgör mindre än 1 procent av länets yta. Ett sammanknutet jordbrukslandskap finns i området runt Storsjön. Övrig jordbruksmark hittar vi i älvdalar, runt sjöar och i höjdlägen i skogslandskapet. Odlingen i länet började i yngre järnåldern 500 e Kr i storsjöområdet. En stor uppodling skedde under 1700- och 1800-talen och in i mitten av 1900-talet.

En stor del av marken arrenderas. Oftast finns en bas i egen ägd mark och därutöver arrenderas mark till. Jordbruksmarken i länet har följande fördelning: Areal åker 39 000 ha, areal betesmark 12 500 ha. Här finns idag ca 1200 jordbruksföretag i drift (antal jordbruk som söker stöd i SAM). Marken runt Storsjön är mycket bördig och kan jämföras med vissa jordar i Skåne.

Inriktningen på jordbruket begränsas givetvis av det klimat som råder. Vi har korta men ljusintensiva somrar och ofta förhållandevis låga temperaturer. Vallen växer bra men vi begränsas i övriga val av grödor. Spannmålsodlingen består till största delen av kornodling samt grönfoderblandningar som ensileras. Ärter till mogen skörd går att tröska enstaka år på gynnsamma platser, liksom oljeväxter till mogen skörd. Vallen utgör den absolut största grödan. Nästan 85 procent av åkerarealen är slåtter- och betesvall. På endast 6 procent av åkerarealen i länet odlas spannmål. Helt dominerande spannmålsslag i Jämtlands län är vårkorn.

Jämtlands län har av tradition använt små mängder av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Den ekologiska odlingen har goda förutsättningar här med mycket vallodling. Under perioden 2000-2006 var mer än hälften av all areal med i miljöstödet för ekologiska produktionsformer. Reglerna för att få ta del av stödet och ersättningsnivåerna är ändrade idag med bla krav på certifiering, men en rimlig bedömning är att de arealer som ingick i stödformen då fortfarande odlas enligt ekologiska principer även om inte alla valt att certifiera och sälja produkterna som ekologiska. 2019 är beräkningen att ca 38 procent av jordbruksmarken är ekocertifierad (33 procent av åkermarken och 53 procent av betesmarken).

Jämfört med södra Sverige så har Jämtlands län inte så stora arealer naturliga betesmarker. Det vi har som är speciellt är fäbodbete. Tillsammans med Dalarna har vi mest fäbodbete i landet. Drygt 60 procent av länets totala betesmark är fäbodbete! Den biologiska mångfalden på naturbeten är ofta stor. Inventeringar visar på över 50 olika arter per kvadratmeter. Eftersom marken ofta är kalkrik trivs till exempel många orkidéarter här.
Antalet mjölkkor minskar och är nu cirka 6200 st medan antalet dikor ökar nu ca 5100 st. Dikorna ökar dock inte så mycket att det motsvarar minskningen i antal mjölkkor. Grisar och höns minskar i antal. Antal tackor ca 5000 och getter ca 1300 ligger ganska konstant.