I ett varmare och regnigare klimat påverkas transporten och nedbrytningen av bekämpningsmedel i marken, men också bekämpningsbehovet. Det kan medföra ökad risk för kontaminering av grundvattnet från en större andel av åkerarealen än idag, enligt Karin Steffens vid SLU. Effektiva strategier och motåtgärder är nödvändiga.

Klimatet i Sverige kommer att bli varmare och regnigare i framtiden. Det kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för odlingsbetingelser och miljö. Högre temperaturer och mer regn kan öka förekomsten av vissa ogräs och skadegörare och därmed öka behovet av kemisk bekämpning.

Men högre temperaturer kan också påskynda nedbrytningen av pesticider i marken. Frågan är hur den sammanlagda effekten av ett förändrat klimat påverkar risken för bekämpningsmedelsläckage från svensk åkermark? För att belysa detta har Karin Steffens i sitt doktorsarbete vid SLU använt en dynamisk simuleringsmodell som drivs av klimatdata.

– Samspelet mellan jordart, pesticidegenskaper, sprutningstidpunkt och val av klimatscenario hade stor effekt på den simulerade läckageförändringen.

Karin Steffens beräknade först de absoluta pesticidförlusterna för ett fält, och fann att läckaget då främst påverkades av osäkerheter förknippade med själva pesticidmodellen.

De relativa förändringarna (nutid jämfört med framtid) styrdes istället av osäkerheter kopplade till val av klimatscenario. Därför menar Karin Steffens att man ska använda flera olika klimatscenarier som indata till pesticidmodellen.

När man vill uppskatta förändringar i läckage till grundvatten i större, regionala sammanhang, är det de indirekta effekterna av klimatförändringen som är viktiga för resultatet.

– I min studie utgick vi från att framtiden medför ett ökat ogrästryck samt att odling av majs, höstsäd och höstoljeväxter ökar, medan odling av vall och vårgrödor minskar. Detta medför både fler bekämpningstillfällen och större andel av vissa bekämpningsmedel.

Dessa antaganden tillämpades i modellen för en testregion i sydvästra Skåne. Där fördubblades den areal som hade en beräknad risk för att grundvattnet skulle kontamineras med herbicider. Beräkningen grundar sig på EU:s riktvärden för grund- och dricksvatten.

– Om vi bara beaktade de direkta effekterna av klimatförändringen, dvs. ändringar i temperatur och nederbörd, var genomsnittsförändringen däremot marginell för regionen. Lokalt ledde dock ökad nederbörd till ökad utlakning av vissa herbicider på vissa typer av jordar.

Oavsett de stora osäkerheter, som är en naturlig del av scenariobaserade beräkningar, understryker Karin Steffens resultat behovet av effektiva motåtgärder och strategier för att minimera risken för grund- och ytvattenkontaminering i en förändrad klimatsituation.

–-Det blir t.ex. ännu viktigare att överväga vilka grödor som odlas och vilken typ av bekämpning detta kan föra med sig.

Nyheten är hämtad från EPOK SLU