Fredagen den 10 maj skrev Ekologiska Lantbrukarna i ATL Synpunkten under rubrik "Mat för biologisk mångfald". Ekologisk produktion ger mat som levererar samhälls- och miljönytta, därav vikten av fortsatt ekostöd. Här följer debattartikeln i sin helhet:

I ledaren i ATL den 30 april skriver Lars Vernersson, apropå Jordbruksverkets besked om ökade stödrätter till bönder som har betesmarker och slåtterängar, att det låter som att det är ”viktigare att producera biologisk mångfald än mat”. Vi i Ekologiska lantbrukarna menar att detta går att kombinera i ett slag.

Det är alarmerande att betesmarksarealen i Sverige har minskat med 20 procent på åtta år.Bete är en smart produktion genom att djuren själva hämtar sitt foder. På ekogårdar står betesmarkerna för en betydande del av grovfoderproduktionen; minst 50 procent av grovfodret ska nöt, får och getter hämta själva från betet. Stora arealer används till bete och en av de största miljönyttorna med eko är dess positiva effekter på biologisk mångfald.

Alla vill vi ha bra mat, mindre gifter i vatten och natur samt biologisk mångfald. Ekologisk produktion ger alla dessa nyttor. På marknaden betalas ofta produkterna med ett merpris och staten betalar i genomsnitt en dryg tusenlapp per hektar för miljötjänsterna som, bland annat, gynnar biologisk mångfald.

Detta är ett axplock av det som ekologiska bönder får betalt för att bidra till:

• 30 procent högre artrikedom än konventionell produktion


• Betesmark med högre biologisk mångfald


• Ett varierat landskap genom en lång och varierad växtföljd med vall


• Positiv effekt på fjärilar och växter även i omgivande konventionellt odlade landskap

• Gynnad markfauna, med fler daggmaskar och dyngbaggar

Detta åstadkommer man samtidigt som man producerar bra mat.

Allt i ovanstående punktlista konstaterar Jordbruksverket i sin utredning inför kommande landsbygdsprogram. Man skriver även att ekologisk produktion är en effektiv åtgärd för en giftfri miljö. Det kan man tycka är relevant att ta hänsyn till; det är ett av miljökvalitetsmålen och en tredjedel av grundvattenproverna i Skåne visar sig innehålla rester av bekämpningsmedelsrester.

Trots detta föreslår Jordbruksverket förändringar i miljöersättningen för ekologisk produktion som kan komma att ha allvarliga konsekvenser för framtiden. Går förslaget igenom riskeras sämre ersättning, orättvisa mellan bygder och en slopad vallersättning. I förlängningen innebär det minskad ekologisk produktion, ännu färre betesmarker och minskad biologisk mångfald som följd.

Precis som Vernersson önskar även vi att alltfler konsumenter kunde inse att bra producerad mat inte kan vara den billigaste. Vi uppmanar samtidigt våra politiker att inse att en miljöersättning till eko är ett effektivt sätt att ge stöd till en livsmedelsproduktion som levererar en lång lista av samhälls- och miljönytta. Däribland mat som ger biologisk mångfald.

Carl-Erik Ehrenkrona
Kerstin Fransson
Anders Lunneryd
Gun Ragnarsson
Elin Rydström
Veronica Svenzén
Henrik Johansson
Anders Östlund